tisdag 16 april 2013

Skolverket-allt fler datorer i skolan men stort behov av kompetensutveckling

I dag har Skolverket släppt sin rapport om hur läget ser ut i landets skolor när det handlar om IT
i skolan. Det är en intressant läsning som baseras på enkäter som är ställda till elever, lärare och rektorer men man har också genomfört ett antal intervjuer med ett antal av dessa. Detta är den andra rapporten som Skolverket publicerat, den tidigare genomfördes 2008 och mycket har hänt sedan dess. Bland annat kan vi läsa följande i rapporten (citat sid 6-7):


Sedan den förra uppföljningen syns en hel del förändringar.
  • ■■  Lärarnas tillgång till egna datorer har förbättrats. Nu har snart alla gymna-
    sielärare och lärare i vuxenutbildning en egen dator jämfört med 2008 då en fjärdedel av gymnasielärarna saknade egna datorer. På grundskolan har nu tre av fyra lärare en egen dator jämfört med att endast en av fyra lärare hade det 2008. Även på förskolan har tillgången till datorer mer än för- dubblats och nu har ungefär var tionde pedagog en egen dator.
    ■■  I förskola, grund- och gymnasieskola har tillgången till datorer förbättrats. I förskola och grundskola har antalet barn respektive elever per dator när- mare halverats jämfört med 2008. Sett till gymnasieskolan har den skillnad som tidigare fanns mellan elever i kommunala och fristående gymnasie- skolor raderats ut.
    ■■  Det har skett en kraftig ökning av antalet elevdatorer och trenden mot
    1 till 1 i många skolor syns tydligt. Det är också en förändring mot allt fler bärbara datorer och surfplattor.
    1 till 1 i många skolor syns tydligt. Det är också en förändring mot allt fler bärbara datorer och surfplattor.
    ■■  Många lärare har ett stort kompetensutvecklingsbehov inom flera it- områden. Lärarnas beskrivning av sitt behov av kompetensutveckling ser annorlunda ut jämfört med 2008. I dag lyfts områden som förebyggande av kränkningar på nätet och hur it kan utgöra ett pedagogiskt verktyg fram allra mest. 2008 var det störst behov av kompetensutveckling kringhantering av bild, film och ljud med hjälp av datorer. Förskolepersonalens it-kompetens har förbättrats men fortfarande uppger hälften att de har ett stort behov av kompetensutveckling inom grundläggande datorkunskap.
    ...■■  Trots de ökade satsningarna på it i skolan har färre grundskolor idag en it-plan eller en uttalad it-strategi jämfört med den förra uppföljningen. När det gäller gymnasieskolorna är andelen som har sådana planer ungefär lika stor som den var för tre år sedan. 
    Intressant att notera är att man har färre IT-planer eller strategier idag än 2008 i grundskolan. Vad kan detta bero på kan man undra?

    Däremot kan man läsa att mycket samtidigt inte har förändrats. En del ämnen har ännu inte kommit igång med IT i skolan, här kan särskilt nämnas inom naturorienterande ämnen och teknik. Den pedagogiska utvecklingen har alltså inte kommit särskilt långt och fortfarande används datorer främst för att söka efter information och för att skriva på. Intressant att läsa är att en tredjedel av rektorerna känner att de saknar kompetens för att driva den IT-pedagogiska utvecklingen.

    En läsvärd del i rapporten är den som handlar om särskolan på grund- och gymnasienivå och vilken roll läsplattan spelar där. Uppenbarligen har den bidragit till att kunna öka kommunikationen genom att nyttja bilder mm genom plattan. Vi kan läsa följande på sid. 84:

    "Surfplattan beskrivs som ett genombrott som ger elever i grund- och gymna- siesärskolan nya förutsättningar för lärande och utveckling. ”Den är gjord för särskolan” säger en lärare. Främst nämns de möjligheter till kommunikation som surfplattan ger. Elever som annars har svårigheter att uttrycka sig kan via surfplattan enkelt kommunicera med exempelvis bilder. Detta ökar förut- sättningarna för eleverna att vara delaktiga. Enligt lärare förenklar surfplattan möjligheterna att tillgodose individuella behov eftersom tillgången till uppgif- ter och övningar av olika slag och på olika nivåer är stor. Det medför att elever oavsett grad av utvecklingsstörning kan använda den. "
    Vad gäller förskolans utveckling så går den fort framåt men det finns många problem, inte minst anser så många som 60% att de inte har tillgång till pedagogiskt IT-stöd. IT-kompetensen har dock ökat sedan undersökningen 2008 där hela två tredjedelar menar att de är bra eller mycket bra på IT. Enligt rapporten vill både barn och förskolepersonal använda IT mer i verksamheten.

    På grund- och gymnasieskola så har tillgången till egna datorer hos lärarna  ökat markant (se sid. 44) . Även elevernas tillgång till datorer har ökat, inte minst pga alla en-till-en satsningar. Det som är slående är att så många som 73% av lärarna upplever att de inte har tillgång till pedagogiskt IT-stöd och här finns ingen skillnad mellan friskolor eller kommunala skolor.

    Rapporten omfattar mycket stoff, inte minst vad gäller elevernas kunnande om IT och källkritik. Det är mycket att ta del av och som inte ryms i en bloggpost. Det som vi dock bör ha i åtanke när vi läser rapporten är att vi inte får någon information huruvida mer IT leder till att eleverna lär sig mer och blir duktigare på att nå målen. Det är å andra sidan inte denna rapports syfte men nog så viktigt att ta med sig i läsningen.