tisdag 10 december 2013

Forskning - IKT på högstadiet och likvärdig utbildning

Pär Isling Poromaa, doktorand inom pedagogik vid Umeå Universitet har i sin artikel som är publicerad på Education Inquiry undersökt tre högstadieskolorns IKT-anvädning i klassrum. Denna artikel lägger fokus på följande tre frågeställningar:
  1. Vilka skillnader uppstår i den pedagogiska användningen av IKT i klassrummen
  2. Hur och varför tillgången till IKT varierar mellan skolor.
  3. Vilka konsekvenser skolornas tillgång och pedagogiskt förhållande till IKT har för elevernas rätt till lika utbildning?
Undersökningen baseras på tre svenska högstadieskolor med olika demografiska sammansättningar.

De tre skolorna är olika till sin karaktär och de har också olika pedagogiska perspektiv på hur man nyttjar IT inom undervisningen. I resultatet framkommer att skolornas huvudmannaskap spelar stor roll för rektorers möjligheter att få tillgång till IKT och elevers och lärares användning av IKT. Framgår gör också att tillgången till olika verktyg ibland kan begränsas på grund av kommunala avtal som sätter käppar i hjulen. I en av skolorna sakans intern kompetens för att kunna kompensera de otillräckliga IKT-verktyg som erbjuds inom de kommunala avtalen.

Det som är mycket intressant att läsa är att studien visar på att elevernas möjlighet till att känna till hur man nyttjar IKT varierar utrifrån elevernas sociala bakgrund. Isling Poromaa skriver att skolor med högt kulturellt/ekonomiskt kapital har störst tillgång till IKT och därmed också större möjlighet till att nyttja IKT som funktionellt pedagogisk verktyg i klassrummen.

Kontentan är att enbart tillgång till IKT är inte tillräckligt för att uppnå en likvärdig utbildning utan det är pedagogiken som organiserar tekniken på ett logiskt sätt och som gör det möjligt för eleverna att lära sig med en teknologi som de är bekant med. Det är särskilt viktigt att elever som kommer från studieovana miljöer får chans att erbjudas en pedagogik med tillgång till tillfredställande teknologi, då detta har potential att behjälpa individualiserad undervisning och är viktigt utifrån ett jämlikhets- och likvärdighetsperspektiv.

Länkar till fulla artikeln här:  PDF HTML EPUB XML

måndag 2 december 2013

Mobiltelefonen och skolan

Mobiltelefonen och skolan verkar vara ett kärt ämne att diskutera, inte minst av föräldrar som har sin bild av hur skolan ska fungera. Enligt en artikel i Svenska Dagbladet så är det många som är upprörda över att Skolverket yttrat sig om mobiltelefoner där man menar att elever har rätt att nyttja mobiltelefonen under lektionstid så länge det inte stör undervisningen, se mer om detta på SVT.

I viss mån är det en förståelig upprördhet med tanke på att vi gärna vill jämföra dagens skola med hur den var när vi själva gick i skolan. Detta är nog det första misstaget vi gör, vi kan helt enkelt inte jämföra med den gamla skolan för då vore inte skolan aktuell längre. På samma sätt som innehåll förändras över tid som förändras även formerna för skolans metodik. Vi bör nog jämföra skolan med dagens arbetsplatser istället där internet och mobiltelefoner tillhör standardutrustningen. Sedan är det rätt intressant hur vi föräldrar förser våra barn med smarta telefoner och därefter attackerar dem för att de vill nyttja sina enheter. För det är verkligen en attack på våra unga som gärna härmar vuxenvärlden. En vuxenvärld som aldrig attackeras för mobilvanor eller andra vanor heller för den delen. Det är ett mycket tråkigt maktspel som pågår där de unga blir slagpåse. Med tanke på hur många vuxna nyttjar tekniken så blir det hela mer märkligt. Enligt undersökningen 2013 Mobile Consumer Habits i USA juni 2013 så pågår märkliga saker hos de vuxna där vi ser exempel på att över 55% av de tillfrågade nyttjar telefonen när de kör bild, eller att en tredjedel håller på med telefonen när de är och besöker skolan. Det kanske märkligaste är att nästan var tionde använder telefonen under sexakten (vad de gör med mobilen framgår inte).



Debatten om mobiltelefonen i skolan har börjat i fel ände. Det är inte skolans fel att mobilerna finns i skolan utan det är föräldrarnas (om det nu är ett fel?). Samma föräldrar som nu är upprörda över att mobiltelefonen får användas i skolan. Jag förundras över alla de goda pedagoger som hanterar detta på ett bra sätt och förstår att mobilen kan vara ett gott verktyg i undervisningen och till alla arga och upprörda föräldrar så passar kanske det gamla bibliska uttrycket väl här: Varför ser du flisan i din broders öga, när du inte märker bjälken i ditt eget?

Se tidigare inlägg om mobiltelefonen och skolan:


onsdag 20 november 2013

Såhär enkelt kommer du åt det som sker omkring dig

Jag fick nyligen frågan hur det kan komma sig hur man inte riktigt förstår att när man gör en taggning rent geografiskt över var man är samtidigt som man lägger upp en bild på Instagram eller Twittrar att man publicerar information om sig själv. Frågan var egentligen, borde man inte fatta att det jag lägger ut kopplas till den plats man är på? Jag tror inte att det är så enkelt. I teorin förstår man detta men rent praktiskt kan det bli svårt att förstå. Man kanske inte ens reflekterar över detta och det blev tydligt i den film som jag bloggade om i gårdagens inlägg om Social Media Experiment.

Hur synliga blir vi då när vi lägger upp bilder eller Twittrar samtidigt som vi dessutom visar vår position? Kanske blir det tydligt genom att studera några tjänster som gör just detta. Se exempel nedan för Instagram och Twitter, pröva gärna själv via de länkar som finns nedan.

Vi kan klart bli oroade av detta, eller så kan det också var värdefullt att kunna ta del av denna information. Kanske kan vi nyttja den transparenta världen till att förstå vad som pågår inom ett område eller vid en viss situation. Nu har jag endast fokuserat på geo-information och det är helt klart så att många inte nyttjar denna funktion så detta är ingen lösning på något, snarare en information och en mycket tydlig bild över hur transparent vår värld alltmer blir.

Jag tror inte att vi egentligen inser vad en incheckning innebär även om vi gör detta kontinuerligt. Vi tänker oss kanske att detta är information som våra vänner och kontakter kan se, men det är så mycket större än så. Utifrån denna information förstår man också hur otroligt viktiga dessa tjänster är för företag och andra intressenter.

Instahood ger dig inblick i dina grannars Instagramliv

Instagram

Instahood nyttjar din dators position och visar vilka Instagrambilder som publicerats i din närhet. Genom att släppa kartnålen på kartan kan du se exakt vad som publicerats i närheten av denna plats. Tänkt dig en skola eller ett företag, vad finns det för bilder där?

The Beat visar via Google Streetview exakt var bilden tagits.

Worldcam och Instabrowsr nyttjar din position och därefter kan du välja en plats i närheten som du vill finna bilder från

Shots24 visar även den kartor och bilder tagna inom ett visst område.

Isapwap visar Twittrandet omkring dig

Twitter

Itsapwap visar vilka Tweets som finns i min omgivning.
Twitterfall visar hur vår värld kan översvämmas av geobaserade Tweets
Geochirp avgränsar ett område så att jag i realtid kan se vad som det twittras om just där.


Vad gäller Facebook så har jag inte funnit några tjänster som visar ens vänner på samma sätt som ovanstående exempel. Har ni sådana får ni gärna tipsa oss om dessa i en kommentar.

tisdag 19 november 2013

Social Media Experiment

Många av oss anger gärna var vi befinner oss när vi lägger upp en bild på Instagram eller kanske på Facebook eller då vi Tweetar något. Att lägga till en position (geotagga) är ett kul sätt visa var man är. Antar att det under kvällens Play-Off match kommer vara många som berättar att de är på matchen på detta sätt. Samtidigt så bidrar vi till den transparens som vi inte alltid förstår vidden av, vi blir tillgängliga och sedda av alla som vill se det. Om jag bevakar en plats så kan jag lätt se vilka som geotaggar sina uppdateringar. Frågan är vad som händer om jag skulle nyttja denna information och konfrontera de personer som just lagt ut sådan information? Just detta testade Jack Vale isitt Sociala Experiment. De personer han tog kontakt med strax efter att dessa lagt upp geotaggad information blev inte bara förvånade, de kunde heller inte förstå hur Jack kunde känna till sådant som kanske bara ens närmaste vänner kände till...detta trots att personen ifråga just lagt upp denna information. Kopplingen mellan det sociala på nätet och det som sker utanför borde vara uppenbar...men så enkelt verkar det inte vara. Se nedan hur Jacks möten utlöper:

tisdag 12 november 2013

Mobiltelefonen i skolan-en säljande rubrik


Det är lätt att ryckas med och ha åsikter. Slagkraften i rubriken är lika säljande som t.ex. rubriker om bantning, kostdieter eller mirakelläkemedel. Mobiltelefonen i skolan. Diskussionen har fått ny fart då en rektor i mellansverige funderar på att förbjuda mobiltelefonen på högstadiet. Detta tillsammans med både tuggummi och kepsar. Nyheten slår ned som en bomb och samtliga medier sprider nyheten. I kommentarsfältet nedanför artikel instämmer många vuxna med rektorn att det är bra med regler och förbud. Du kanske känner igen dig...på min tid var skolan mycket bättre, ordning och reda och respekt. Idag finns inget kvar av detta menar många och då måste skolan statuera exempel.


Varför blir vi så engagerade? Vi engagerar oss för att vi alla kan relatera till skolan, på samma sätt som vi kan relatera till bantning och ekonomi (visst har du sett rubriken; vem tjänar mest i din kommun?). På samma sätt kan vi relatera till smarta telefoner för vi äger en troligtvis. Det som sker i detta är att vi ofta känner oss lite bättre än andra för jag har ju inga problem, det är ju de andra (läs barnen/ungdomarna). Det finns något skönt i att vara lite bättre :-)


Problemet är att jag har sett detta beteende så många gånger. Innan de smarta telefonerna så bekymrade man sig över vad de unga gjorde på nätet via datorn. Barnen blev slagpåse i debatten. Samma sak sker även nu...barnen får klä skott för att de vill nyttja sina smarta telefoner men vuxenvärlden påpekar att detta är fel. Fokus har i viss mån flyttats från att internet är farligt för barnen pga alla kontakter de kan få till att internet och mobilen distraherar och distanserar.


Jag har sagt det förr och säger det igen, barn är nyfikna och vill gärna testa gränserna, det är det som ungdomen handlar om, det är en del i processen i att bli vuxen. Det är vi som vuxna som försett våra barn med dessa smart telefoner och där måste vi ta vårt ansvar i att diskutera detta.


Vid en föreläsning som jag höll om IT och etik för en tid sedan där jag mötte föräldrar så berättade en förälder, rätt stolt för mig, om att denne hade blivit så irriterad över sitt barns användande av mobiltelefonen så att föräldern slängde telefonen i golvet så att den gick i tusen bitar. Många kände igen sig och nickade instämmande men jag kunde inte låta bli att fråga: Vem var det som köpte telefonen till barnet? Tystnaden blev kompakt.


Vad det handlar om är att vi kan aldrig vinna denna fråga genom förbud utan frågan måste lyftas till en annan nivå där vi talar om kunskap samtidigt som värdegrundsarbetet hela tiden måste ligga som fundament för denna fråga. Om vi tror att vi kan få bort mobiltelefoner från skolan så är vi naiva.


På min blogg ser jag att många söker information om mobiltelefonen i skolan, troligtvis pga att det finns en vilsenhet i frågan. Flera ropar efter regler eller policys men jag tror att man måste fundera över vilka man har framför sig. Det som fungerar i en klass kanske inte alls fungerar för en annan. Det som för en del rektorer eller lärare ses som distraktion ses av en annan lärare/rektor som en resurs. Kanske handlar det om attityder, kanske handlar det om kunskap/okunskap, men mest tror jag att det handlar om respekt...respekt för de unga. Läs mer om detta:


Jag har en fråga ute på nätet där man kan svara på hur man ser på denna fråga, svara gärna via denna länk, resultatet ser du nedan:




fredag 1 november 2013

Bara välj: Världens största kunskapsmaskin eller världens största distraktion

Jag återkommer till tanken om kompetensutvecklingens problematik med fokus på verktyg. IT i skolan har blivit stort och kommer att bli ännu större. Fokus ligger dock på fortfarande alltför ofta på frågor om teknik och programvaror även om den pedagogiska och didaktiska (och inte minst forskningsförankrade) frågeställningen lyfts fram alltmer. I takt med att utvecklingen går allt fortare så vill vi nyttja de kanaler som våra elever använder sig av. Facebook har varit på tapeten några år nu och när nu lärare förstår hur man ska nyttja mediet (snacket om lärarkonton mm är nu mindre tack och lov) så sker det som alltid sker. De unga lämnar Facebook och går allt mer över till Instagram och Twitter. Medier som fungerar fundamentalt annorlunda än vad Facebook gör. I en rapport från storbanken(?) Piper Jaffrey så är nu Instagram och Twitter större än Facebook i USA (Se rapport på Piper Jaffrey). Se också artikel i Huffington Post.


Men jag tycker mig se samma trend i Sverige där alltfler går över till dessa medier istället för Facebook. Min poäng är dock att vi inte längre kan lära oss ett antal verktyg, tjänster eller program utan vi måste ständigt sätta oss in i nya medier och hur dessa kan påverka och utveckla vår pedagogiska verksamhet. Vi får samtidigt en mängd etiska frågor att förhålla oss till där vi t.ex. ser ett fall i Sandviken där Bloggar i undervisningen ifrågasätts: Bloggande lärare kan bryta mot lagen. Vi har alltså inte bara de pedagogiska frågorna att fundera över utan alltid när vi sysslar med sociala medier så måste vi ta in etiken (vi har ju sett hur det går om man inte gör det, angående en del friskolors bristande värdegrund). 

Hur ska vi då kompetensutveckla? Ja...kanske måste lärare ta egna initiativ och delta i det Digitala Skollyftet? Andra kanske måste sätta sig in i vad datorn och mobilen handlar om vare sig man gillar det eller inte. Bokanalogin funkar fortfarande...vi satte oss aldrig på tvären mot böcker för vi har växt upp med dem...dagens unga kommer inte att sätta sig emot datorer och smarta telefoner...för de har växt upp med dem. Här finns mycket att göra men Michael Welsh säger något intressant i en intervju i tidningen The Vancouver Sun på frågan om han kan ge lärare ett enda enkelt råd vad gäller IT:

"We live in an age of almost infinite information and learning opportunity and so the key here is we have to inspire people to have a sense of wonder and curiosity and if we do that, they have what is essentially the world’s largest knowledge machine at their fingertips. If we fail at that they have the world’s largest distraction device."
Vad väljer vi? Världens största kunskapsmaskin eller världens största distraktion? 

onsdag 23 oktober 2013

Inte Okej-Ny sajt öppnar nu

Så har sajten Inte Okej öppnats. Ett initiativ av Malmö stad,Malmö Högskola, Klippans kommun samt Örnsköldsviks kommun och som finansieras av Allmänna Arvsfonden.

Inte Okej handlar just om att det inte är Okej att säga och skriva hursomhelst på nätet. Här skall de röster komma till tals som inte vill ställa upp på ett respektlöst beteende på nätet, eller som de själva skriver: 

"Den 23 oktober lanseras den nya feta sajten för InteOkej. Där kommer en att helt anonymt kunna dela med sig av ens erfarenheter och ställa frågor, få tips och råd av andra i liknande situationer eller bidra med egna lösningar.
Vi är InteOkej- en rörelse av unga för unga som vill snacka om sånt som inte känns okej och om vart gränserna faktiskt går. En plattform för att hjälpa och peppa varandra mot skit och andra kränkningar. För när ska en säga ifrån egentligen? Och hur? InteOkej vet att det är många som undrar, men att det finns lika många som kan svara och stötta. För inga andra än unga själva vet mer om hur livet på nätet ser ut, eftersom vi hänger där varje dag. Och en ska inte behöva ta någon skit. En kränkning är alltid en kränkning."
Kopplat till denna sida har man TwitterkontoInstagramkonto och Facebook-sida och genom att lägga upp bilder så kan Inteokej bli som jag ser det en sida där kränkningar exponeras. Det finns dock en risk att en del bilder som kommer att publiceras på Instagram under hashtaggen #inteokej är att betrakta som kränkningar, men jag är övertygad  om att redaktionen för projektet har i detta åtanke och än en gång, det måste bli en tydligare exponering på dessa frågor. Det viktigaste är bara att denna kanal inte missbrukas.

Nu till den intressanta frågan...kommer de unga att nyttja denna kanal och hur får man ett buzz kring detta? Det finns också alternativ till InteOkej i t.ex. Kränkt.se som också arbetar med att lyfta frågan om mobbning på nätet mm. Utöver dessa initiativ finns även Elsa Dunkels och Marcin de Kaminski på Ask.fm med sin sida Fråga forskarna: Unga online. Denna sida har mer en konsulterade funktion än InteOkej men kanske kan de olika sidorna nyttjas i kombination.

Bra med flera initiativ...men den stora frågan kvarstår...hur når vi den breda massan eller kan vi nå den överhuvudtaget?

tisdag 22 oktober 2013

Unga/Småungar och Medier 2013

Äntligen kom den, rapporten från Medierådet där vi kan läsa om Unga/Småungar och Medier där det allmänna intrycket är att IT alltmer är en central del i varje barns liv. Det finns mycket att läsa i rapporterna och jag tänkte nöja mig med några nedslag som jag tycker är värda att uppmärksamma.

Man har i tidigare rapporter talat om högkonsumenter av IT (mer än 3 timmar per/dag), detta börjar nu bli "inaktuellt att tala om eftersom andelen högkonsumeter när det gäller internet och mobiltelefoni överstiger respektive närmar sig hälften av den undersökta åldersgruppen". IT är alltså en sådan stor del av vardagen och tar mycket tid av oss så vi är alla "högkonsumenter", eller ska vi helt enkelt släppa det begreppet, alternativt sätt en ny gräns för vad en högkonsument är?
Vi ser också en hel del skillnader utifrån genusperspektivet. Dessa skillnader ligger t.ex. i datorspel och mobbning. Men även vad gäller nyhetskonsumtion. Det visar sig att jämfört med tidigare år har andelen som tar den av nyheter i någon form ökat påtagligt, förutom när det gäller i form av papperstidning, där en liten minskning kan skönjas. Pojkar i åldersgrupperna 13-16 och 17-17 använder i högre utsträckning nätet och mobilen som nyhetskälla, medan flickor 17-18 något oftare läser papperstidningar.

På frågan om du själv gjort något av följande på internet eller via mobilen under det senaste året så är resultatet intressant då det nästan är 100% nekande svar på detta, se bild nedan (klicka för större bild):


Den kanske viktigaste frågan är att ta del av ungas uppfattning över vad som man anser vara bekymmersamt på nätet eller på tv såväl som spel. Mobbning är något man blir ledsen eller deppig av men även bilder från sjukhus och operationer, fattiga människor och återkommande från tidigare år ligger material där barn råkar illa ut, lider eller mår dåligt. Se graf nedan:

När det gäller sociala medier och mobiltelefoner så nyttjar sig flickor i högre utsträckning av detta än vad pojkar gör. Men avseende internet är förhållandet det omvända. 19% av flickorna anser att de lägger för mycket tid på nätet medan endast 7% av pojkarna anser detta. Generellt sätt är flickor i betydligt högre grad missnöjda med sin mediekonsumtion. Detta är något som jag själv reflekterar över mycket. Om man nu är missnöjd med detta...hur skapar vi förusättningar för att kunna ändra på det och är det önskvärt?

Man ser en skillnad från undersökningen 2010 då färre ansåg att man spenderade för mycket tid åt internet, givetvis hänger detta ihop med möjligheten att nu jämt vara uppkopplad samt de allt bättre artefakterna som nyttjas.

Ja, man kan skriva hur mycket som helst om detta...jag rekommenderar er att läsa rapporterna.





fredag 18 oktober 2013

Vilka jättars axlar står vi på?

För två år sedan skrev jag ett inlägg som bygger på en gammal metafor från 1100-talet, se inlägget: Vi står på jättars axlar. Inlägget fick en hel del spridning men för någon vecka sedan blev jag stoppad i korridoren av en professor i litteratur som hade läst mitt inlägg och hade synpunkter på det. Han lyfte fram det att Newton även nyttjade begreppet när han skriver i ett brev till Robert Hooke:


"Om jag har sett längre än andra så beror det på att jag stått på jättars axlar"

I samtalet med professorn så framkom det att Newton troligtvis var rätt sarkastisk när han talade om "jättars axlar" och menade i den polemik som han stod i med Robert Hooke även kanske i viss mån anspalde på Roberts faktiska längd. I vårt samtal om Newton menade professorn att Newton i själva verket kände sig väldigt osäker på de "jättar" som ofta diskuterades och låg som en förutsättning för det akademiska samtalet i Newtons samtid. Frågan är outredd huruvida det var detta det handlade om men det är inte helt omöjligt.

Detta får mig att komma in på min huvudpunkt för detta inlägg. Frågan är vilka axlar vi står på idag när det gäller frågan om IT i skolan? I takt med att IT har blivit en stor del av verksamheten i många skolor så har också detta blivit en mycket viktigt inkomstkällsa för konsulter såväl som leverantörer av mjuk- och hårdvara. Företag som alla menar att de står för en solid kunskap inom området. För något år sedan vid en konferens i Sverige anordnad för akademiker så deltog också ett känt IT-företag i en av presentationerna. Själva presentationen var lysande men innehållet var magert. Dock så kom många ändå att tala om denna presentation som ett fantastiskt föredrag men det var tydligt att det man kom ihåg var ytan, inte innehållet. Kanske är det enklare att ta del av yta istället för djup analys och problematiserande men om vi börjar att förlita oss till dessa som primärt drivs av kommersiella intressen och som kan välja bort de frågor som är besvärliga istället för att just gå djupt in begrepp, definitioner och forskning så vill åtminstone inte jag stå på de axlarna.

Det finns en stor risk att vi trivialiserar dessa svåra frågor för att snabbt finna quick-fixes för att lösa de omedelbara problemen. Att lösa problem är givetvis viktigt men ibland finns det kanske bättre sätt att lösa dem även om det tar lite längre tid.

Vi måste våga ifrågasätta och vara kritisk. Det är en lärares uppdrag och ibland känns det som att vi allt för ofta lyssnar till andra än oss själva och det kollegium vi arbetar i. Bara för att det är nya begrepp (gärna något klatschig engelskt ord) så betyder det inte att det är bra. Bryt ned och bygg från grunden i sann Cartesians anda.

Ifrågasättande är bra och Docent Jonas Linderoth vid Göteborgs Universitet gjorde just detta i gårdagens bloggpost: Open letter to Dr. Ruben Puentedura där han ifrågasätter en tanke som fått stor spridning i Sverige i den sk. SAMR-modellen. Jag har själv ifrågasatt den (Se inlägg: Jag tar mig friheten att utmana tanken på ett omdefinierat lärandet) och jag välkomnar Jonas inbjudan till dialog med Ruben Puentedura.

Detta med autoriteter är besvärligt. Det är lätt att bli bländad och hänförd. När jag blir det ser jag det ofta som en varningssignal.





tisdag 15 oktober 2013

Selfies - Panta rei

Under gårdagen kunde vi på SVT ta del av en nyhet som förmedlade att det finns risk för att de barn som lägger ut bilder av sig själv (sk Selfies) kan hamna i pedofilinätverk. Nyheten bygger på en rapport som Internet Watch Foundation (IWF) publicerat och som börjar få spridning. Begreppet Selfies handlar inte primärt om bilder där personer är lättklädda eller avklädda utan det handlar om bilder som man tar på sig själv. Läs mer om detta på Wikipedia (Skulle gärna hänvisat till Nationalencyklopedin om det vore så att man hade någon information om detta som är en viktig del av vardagen idag). Begreppet tenderar nu efter denna rapportering att handla om lättklädda ungdomar vilket är helt fel även om den aspekten ändå finns med.

I vilket fall...selfies är inget nytt men i takt med att alla har en mobiltelefon så har mängden ökat. Vid en enkel sökning på Google-bilder får vi upp en mängd bilder på personer som lagt ut bilder på sig själv. Bilder tagna med mobilen framför spegeln. Det har nästan blivit något av en konstform detta med att fota sig själv på detta sätt.

Men när SVT tar upp detta i kombination med pedofilisajter så blir det hela mer infekterat. För egen del så är det självklart att även dessa bilder kommer med i nya nätverk, precis som bilder på små barn i blöjor eller baddräkter som föräldrar tagit på sina barn finns med i dessa nätverk. Vi får inte tro att det endast handlar om unga tonåringar som sugs upp och i en transparent digital värld så har tillgången till nytt material ökat exponentiellt och detta är troligtvis bara början.

Det är lätt att bli bestört över att bilder nu finns i pedofilinätverken, mer bestört ska vi bli över att dessa individer får verka på nätet. Det är också lätt att moralisera över detta att unga (och äldre skall inte glömmas) lägger ut bilder på sig själv, men mer intressant blir det om vi faktiskt diskuterar denna fråga inte minst utifrån värdegrundsfrågorna som skolor arbetar med. Frågor om vad vi vill förmedla med dessa bilder, frågor om jämlikhet och lika värde mm.

Det står också alltid i artiklar som MailOnline (som SVT refererar till) att det finns risk för att man i framtiden inte kommer att få några jobb pga att man lägger ut bilder på nätet. Det finns väldigt lite som säger att så är fallet. Jag skrev för en tid sedan om just detta baserat på en artikel på Mashable där man i denna menar att bilder med sexuellt innehåll kan vara negativt när man söker jobb. Men som jag ser det så bygger det mycket på hur nuvarande (40, 50, 60-talister som nu är arbetsgivare) chefer ser på detta. Jag skulle tro att nya chefer kommer att kunna relatera till selfie-trenden på ett annat sätt då man förstår kulturen bättre. Här vet vi för lite för att ännu kunna dra några slutsatser, det enda vi vet är "Panta rei"-"Allt flyter" som Herakleitos sa redan 2500 år sedan.

Jag säger inte med detta att det bara är att fortsätta att lägga ut bilder men vi måste nog sätta oss in i kulturen lite mer, förstå dess drivkrafter men också finnas där när det går snett vilket det gör ibland. Risken finns att vi får moralpanik kring detta och kanske är det dags för sådan igen för det var ju ett tag sedan nu. Internet och sex säljer alltid...i alla dess former, det vet media om. Däremot så bör denna fråga vara levande i hemmen, där man diskuterar och som vuxen är nyfiken över vad som händer i våra barns liv. Inte övervakande utan närvarande.

På tal om selfies, en mycket tidig sådan fann jag på Wikipedia från sekelskiftet 1900. Se källa




måndag 14 oktober 2013

Alla som tror på telekinesi-räck upp min hand

Telekinesi (Wikipedia: av grekiska τήλε, [téle], "fjärran" och κίνησις, [kínesis], "rörelse") 

Telekinesi känner vi alla till som begrepp och inte minst efter kultfilmen Carrie från 1976  så blev begreppet mer allmänt känt. I samband med nyproduktion av den gamla klassikern så har filmteamet skapat ett filmklipp som på få dagar blivit mycket spritt på nätet. Över 30 miljoner har sett Telekinetic Coffee Shop Surprise där vi egentligen får ett strålande exempel på källkritik. Vi som ser filmen ser också förberedelserna inför den otäcka upplevelsen men jag funderar över hur människorna som är på plats och hur de upplever detta? Var finns deras källkritik? Det får vi aldrig veta men det finns en regel som jag tror att vi ofta ska påminna oss om: Om det man ser/läser/hör är för otroligt för att vara sant...så är det nog också det. Men problemet i detta fall är att här blandar sig dels vårt intresse för det okända in samtidigt som det säkert finns en del rädsla inblandad också. Dessa känslor finns även när vi är på nätet, vi blir känslomässigt involverade eller påverkade och detta grumlar vår logik och förmåga att kunna värdera vad som är sant eller falskt.

Problemet är många gånger att vi verkligen vill tro att något är sant, antingen för att det är, för bra för att vara sant, och just därför vill vi tro det (vi kan ju inte låta ett sånt här tillfälle gå till spillo) eller så vill vi tro på något för att det låter så otroligt, eller så hemskt. Som t.ex. tjejen som så gärna ville att pojkgruppen One Direction skulle följa henne på Twitter och om de inte gjorde det så skulle hon bryta nacken av sin hund (se mer här). Även detta spreds snabbt i sociala medier under förra veckan. Än en gång ser vi att när känslor blir inblandade så grumlas vår logik och vår förmåga att vara källkritisk. Det går inte att nog många gånger rekommendera läsningen på .SE  och Kristina Alexanderssons text om källkritik på nätet.

Se Telekinetic Coffee Shop Surprise (För den som inte vill se förberedelserna utan vill hoppa rakt in där action sker, klicka här)

söndag 13 oktober 2013

Angående Googles nya användarvillkor


Ni har kanske sett denna längst uppe på Googles söksida, men vad betyder det?
De nya användarvillkoren i Google som infördes den 11 november är till primärt för Google. Google vill nyttja våra bilder och namn för att visa upp dem “Så att dina vänner, familj och andra kan se din profil namn och foto, samt innehåll som du rescenserat, delat eller de annonser du har +1” (Kursivt: Googles text)
Det hela är till för att Googles annonser ska bli mycket bättre och mer individanpassade (til fördel för Google givetvis). Det hela kan också kännas rätt så besvärande utifrån integritetsperspektiv.
Det går dock att välja bort. Det krävs bara två klick dessutom vilket kan vara värt att lägga tid på. Om du vill stänga av denna funktion som Google nu infört gör enligt följande:
  1. Logga in på ditt Google-konto om du inte är inloggad.
  2. Gå in under Googles godkännande (klicka på denna länk).
  3. Avmarkera kryssrutan. Om det inte är redan är avmarkerad. Se bild nedan
  4. Klicka på Save/Spara


lördag 28 september 2013

Vem är inte online och varför?

Pew Internet i USA gör ständiga nedslag i den digitala utvecklingen och i en rapport som släpptes den 25/9 så framgår det att 34% av de som inte nyttjar internet menar att internet inte är relevant för dem eller att det inte finns något behov. I USA så nyttjar ca 15%  av den vuxna befolkningen (18 år och uppåt) inte internet. Undersökningen baseras på telefonintervjuer med 2252 personer.

Mer intressant är det faktum att 32% av dessa menar att orsaken till varför man inte nyttjar internet är helt enkelt för att det är för svårt och att man dessutom är orolig för virus och hackare. Detta att det är för svårt är nog inte något som enbart gäller i USA. Vi har ofta en tanke om att vi i Sverige är rätt duktiga på detta men det måste hela tiden understrykas att vi har en stor del av befolkningen som verkligen tycker att det är svårt, man förstår inte vad som händer eller vad man ska göra när något har hänt.

Många av dessa är lärare som verkligen känner ett stort motstånd över ny teknik. Man orkar inte sätta sig in i detta och det tar tid. Tänkt dig själv att börja att arbeta med något som du bara tycker stjäl tid istället för effektiviserar. Det blir fler fel är rätt. För denne är det svårt att förstå poängen med digitaliseringen.

Detta är inget nytt för er som är kunniga inom IT och utbildning, men ibland kan det vara så värdefullt att få träffa dessa som med goda argument menar att man inte vill arbeta med IT. Hur möter vi dem?

Läs hela rapporten här.





tisdag 17 september 2013

Hur påverkar sociala medier mina jobbmöjligheter?

Mashable har idag en intressant artikel där man lyfter fram en enkät som Jobvite tagit fram för att påvisa de aktiviteter i sociala medier som gör att arbetsgivare känner sig tveksam till att anställa. Det visar sig att många företag i hög grad nyttjar information som finns tillgänglig på nätet för att värdera en person som söker ett jobb. Det finns dessutom flera saker man helst inte bör göra eller skriva om i sociala medier för att bättra på sina möjligheter inför en ev. anställning. Bland annat är det mycket negativt om man är involverad i illegalt drogande (vilket är rätt logiskt) men även det att använda sexuellt språk eller stava dåligt ligger en sökande inte till gagn alls.

Läs mer på Mashable. Frågan är hur det ser ut i våra nordiska sammanhang? Det vi kan läsa ovan är kanske ingen nyhet utan alla som går in och kollar en profil för en sökande och ser att  mycket ser illa ut så är det en signal. Däremot fick jag en kommentar nedan och därför har jag redigerat mitt inlägg och det handlar om dyslexi. Jag tror att det är viktigt att man i en ansökan vågar skriva att man har dyslexi kanske just pga den transparans vi har på nätet, då blir bilden tydligare. Om det däremot är så att man inte har kunskap om att dyslexi är vanligt förakommande så kan nog många arbetsgivare dra förhastade slutsatser.

Se infograf nedan

onsdag 4 september 2013

PIM avvecklas 1 juli 2014

Många är de lärarna som genomgått Skolverkets praktiska IT- och mediekompetens, förkortat PIM. Ett initiativ som Skolverkets Göteborgsdivision skött under flertalet år och som för många lärare har varit en start i att våga nyttja datorn mer i sin tjänsteutövning. Nu avvecklas dock PIM den 1 juli 2014. Så också PIM-lab som var tänkt att bli fördjupningen av PIM-kompetensen som flera lärare förvärvat.

PIM kan kritiseras utifrån olika perspektiv men det som PIM definitivt bidragit till är att lyfta frågan om IT i skolan. En fråga som ännu har hanterats lite vid sidan om trots att styrdokumenten idag är tydliga på den punkten, IT har en stor plats i skolans undervisning idag. Det man funderar lite över är dock hur Skolverket tänker med en ev. fortsättning? Finns det någon tanke alls att man från myndigheten vill driva denna fråga mer aktivt eller hoppas man att IT ska komma automatiskt in i skolan, eller att IT handlar om mognad och snart har vi en mogen lärarkår som hanterar IT bättre än vad min generation gör?

Det framgår att det handlar om pengar, dvs att det inte finns medel för att driva denna utveckling vidare. Däremot finns det en hel del andra projekt som Skolverket driver, idag startade t.ex. NT i Undervisningen där fokus ligger på NT-utveckling. Vi som arbetar med IT vet att det finns mycket att hämta i NT-undervisningen om vi också nyttjar IT. Dock finns det inte något sådant spår i detta projekt eller i andra som Skolverket genomför. Kanske borde det vara lika tydligt i Skolverkets projekt att samtliga skall ha inslag av IT på samma sätt som det finns i styrdokumenten?

Kommer då det hela lösa sig i takt med att vi får en yngre lärarkår? Nej att tro detta är naivt, jag är själv inne på lärarutbildningen och rektorsprogrammet och föreläser om dessa frågor och det som tydligt framkommer är att trots att vi i vår vardag hela tiden nyttjar IT så är det många lärare som ändå inte gör den pedagogisk kopplingen i hur dessa artefakter och tjänster kan gynna den egna undervisningen. IT i undervisningen handlar inte om teknik utan om ett djupa samtal och utforskande av nya sätt att se på och hantera vår vardag såväl som gammal beprövad erfarenhet och kunskap.

Skolverket skulle behöva initiera ett IT-lyft som nästa steg. Det handlar i ett sådant inte om PIM där vi lär oss att göra filmer eller lägga filer i rätt mapp (även om detta också kan vara viktigt). Nej ett IT-lyft måste omfatta en rejäl och ständigt pågående omvärldsanalys, en förståelse för processerna bakom dessa nya innovationer samt ett rejält kritiskt förhållningssätt till IT som frälsare av skolan. Ett starkt etiskt patos med fokus på varje elevs rätt att leva och verka i ett digitalt samhälle och där kunna utveckla de förmågor som vi alla har (skulle bli en skum kurs, flummig skulle nog flera säga :-)

Jag tror att Skolverket står i en brytpunkt där man antingen väljer att totalt lämna detta spår eller att man har planer på något nytt...jag hoppas på det senare.



tisdag 3 september 2013

Skapa och anpassa din sökmaskin

Ni har säkert sett sökrutorna som ser ut enligt nedan.

Det är skräddarsydda sökfunktioner som vem som helst kan anspassa, skapa och lägga in på sin sida och det finns en rätt bra poäng med att arbeta med en sådan. Du kan som lärare skapa söktjänster där du plockar ut de sidor du vill att eleverna skall söka på istället för att få enormt många träffar som kanske skapar förvirring istället för insikt.

Det är oerhört simpelt och för att sedan dela denna sökfunktion så kan du antingen bädda in den på en sida eller bara dela ut en länk till sökfunktionen.

I söksträngen ovan som jag skapat så hänvisar jag till ett antal sidor som kan vara av intresse att ta del av inom utbildningsområdet. Se nedan.


Om man använder sig av min snabbt ihopslängda söksida så får man alltså bara träffar utifrån ovanstående sidor. Allt annat utelämnas.

Ställ dig själv frågan vilka sidor du först och främst vill att dina elever skall söka på.

Nu kan vän av ordningen säga att borde inte eleverna kunna sålla ut själva och är inte det en poäng i medie-och informationskunskapen. Det kan man diskutera länge men ibland kan det finnas särskilda behov och då kan en anpassad sökfunktion göra mycket.

fredag 30 augusti 2013

Copyswede: Nya beskattningar...eller bestraffningar

Den 1a september så beläggs alla datorer, läsplattor och spelkonsoller med en extra skatt genom den nya Copyswede-avgiften. Denna avgift är till för att täcka de förluster som upphovsrättsmännen förlorar när det privatkopieras t.ex. spel och filmer. Detta är en avgift som slår mot alla, även de som aldrig privatkopierat något eller de som köper tjänster för strömmande musik och film. Det spelar ingen roll om du köper en läsplatta nästa vecka och tänker nyttja den helt legalt, du får ändå betala. Tidigare låg denna kostnad på CD/DVD-skivor men nu beläggs kostnaden även på nyare lagringsmedia. Det finns dock undantag för detta och det gäller t.ex. skolor, myndigheter m.fl (se undantag).

Dock är det inte bra med en tvingande skatt på alla, det slår fel och frågan är när klockor, glasögon mm som också kommer att ha lagringsutrymmen att beskattas? Jag ifrågasätter inte att upphovsmännen skall ha sina arvoden, det är helt korrekt, men en kollektiv beskattning är inte rätt. Samtidigt är det så tacksamt att ta ut en sån här skatt, idag förutsätter ett liv i detta samhälle att man har enheter som datorer mm så det är heller inget alternativ att inte köpa, vi kan liksom inte välja bort skatten. Om nöjesindustrin väljer att ge möjlighet till att se film och lyssna till musik lagligt och till ett bra pris så kommer detta att bli enklare att hantera, vi närmar oss rätt snabbt denna utveckling och vi har redan idag flera goda tjänster. Men kanske måste det bli ännu bättre.

I vilket fall kan det vara bra att känna till de nya reglerna samt även känna till undantagen.

För mer information om den nya lagen, se artiklar på IDG: Branschen uppgiven inför nya kopieringsavgiften

torsdag 29 augusti 2013

Ny teknik medför stora möjligheter, men kommer med en baksida enligt rapport.

Mobiltelefoner och sociala medier kan förefalla vara tidstjuvar eller orosmoment men en undersökning från USC Annenberg Center for Digital Future och Bovitz Inc. som har koppling till University of Southern California, visar att en stor procent av amerikaner som använder nättjänster verkligen ser dess fördelar, inklusive möjligheten att kunna göra mer på kort tid, värdet av att arbeta var som helst men också en förtjusning i att pröva ny teknik ( se statistik ). Jeffrey Cole som är chef för Center for Digital Life Future menar att vår mobila teknik nu blir en dygnet runt-upplevelse som kan innebär att för enskilda individer öppnas nya möjligheter

Undersökningen som baseras på internetanvändare i åldern 13-91 år i USA ser man följande fördelar med tekniken:
  • 74% av de tillfrågade sade att de kan göra mer på kortare tid med sin teknik.
  • 72% gillar att prova ny teknik.
  • 55% procent sade att de hellre skulle arbeta på distans än på kontoret.
  • 45% sade att de har mer tid för sin familj och vänner eftersom tekniken gör det möjligt för dem att utföra arbete som helst.
Men teknikframgångarna kommer med en baksida där man bland annat kan se att 31% menar att tekniken gjort det svårare att skilja mellan sitt arbete och sitt personliga liv. 26% ansåg att de var stressade eftersom tekniken alltid gör dem tillgängliga för arbete. 25% rapporterar att de kämpar för att förstå den nya tekniken.

Det finns mer att läsa om detta och jag tror att man som läsare kan känna igen sig i en del av upplevelserna, både positiva och negativa.

I undersökningen talar man också om olika grupper av användare, Millennials och icke-Millennials (kanske inte ett lysande begrepp, egen notering) där man menar att det är en stor skillnad mellan dessa två grupper. Bland de positiva effekterna har man bland annat identifierat att:

  • 85% av "Millennials" sa att de var nyfikna på ny teknik medan 64% av "icke-millennials" var det.
  • 84% av Millennials sade att de kan göra mer på kortare tid med sin teknik, jämfört med 68% av icke-Millennials

Intressant att notera är att en större andel av Millennials än icke-Millennials rapporterar personliga problem som direkt resultat av att nyttja tekniken.

  • 19% av Millennials som är anställda sade deras personliga liv har lidit på grund av tekniken i sitt arbete liv, jämfört med 15% av icke-Millennials
  • 25% av Millennials sagt vara tillgängliga via en mobil enhet har gjort deras liv mer stressigt, jämfört med 20 procent av icke-Millennials

Detta är oerhört intressant. Frågan är om de yngre är mer aktiva med sina mobila enheter än de äldre och därför ser vi dessa skillnader. Eller beror det på annat?