Google trycker hela tiden ut nya tjänster och senaste veckan har det hänt mycket. Bland annat har sökresultaten förändrats utseendemässigt och för musikälskaren så har Google Music i perioder också varit tillgängligt för oss i Sverige men det som är mest intressant är Google Related. En tjänst som bygger på att jag inte ska behöva gå in på olika sidor för att läsa mer utan redan i tidigt stadie ta del av information i den meny som dyker upp. Det funkar även i Sverige men inte på alla sidor och tanken är alltså att sökningarna skall bli ännu bättre, vilket i sin tur innebär att våra aktiviteter på nätet också blir än mer tillgängliga för tredje part mm. Detta att vår integritet blir mer och mer sönderhackad är något som vi alltid bör fundera över, samtidigt är jag av den uppfattningen att ska vi vara på nätet så är detta något som vi måste leva med. Det finns bara ett alternativ för att idag bevara sin integritet, lämna internet. Detta kan låta brutalt men det är det enda som gäller, oavsett om vi tror att vi är anonyma så kan vi sluta oss till att det är vi inte...information sprids och det kanske inte ens är jag som offentliggör mig själv men andra i min omgivning kan klart bidraga till att jag ändå syns i hög omfattning på nätet (tillägg: läs gärna kommentar nedan och mitt svar, det förtydligar lite av det som jag skriver ovan)
Tack Simon för dina två meningar som faktiskt fick mig att tänka till lite...det är inte så enkelt som jag framställer det och inte så oproblematiskt som jag skriver. För att hårddra det hela så är det bara två val, dvs. att vara med eller lämna och det senare är inget alternativ så det finns alltså inget val. I och med det så är vi i en situation där våra liv exponeras, våra handlar och intressen samt våra mörkare sidor också på olika sätt registreras. För oss vanliga användare som inte ens vet hur saker och ting går till är det egentligen ännu allvarligare då vi helt och utan försvar lagt allt i händerna på okända företag, individer såväl som myndigheter. Vi har ingen kontroll och kan inte göra något åt det, i bästa fall kommer det aldrig att påverka oss negativt men likväl är det ett problem. Vill jag dessutom arbeta med IT så förstår jag kanske mycket av det som händer eller kan hända men likväl kan jag inte göra mycket åt det. Det bästa vore att kunna dölja sig totalt från alla övervakningssystem men detta är en felaktig väg att gå både för egen del såväl som för internets fortlevnad i helhet.
Så Simon...jag är glad över att du förvånades och dessutom meddelade mig det, det är farligt att leverera enkla sanningar så det dessutom inte är helt sanna utan bara brottstycken av en större sanning och helhet.
Tack själv för ditt svar. Ja, det är lätt att ens etikomdöme drar iväg åt något håll utan att man tänker på det, i och med att teknikanvändningen förändras.
Själv håller jag gärna kvar vid en "gammaldags" känsla av integritet i förhållande till nätet ett tag till, men det förändras säkert framöver -- jag försöker bara att få det att gå *lite* långsammare än samhällsförändringen, så låter det mig "se" mer av det som händer (inbillar jag mig...)
Vad gäller din ståndpunkt hade jag kanske hoppats att du efter så pass många år som it/etik-bloggare, och att du under tiden dessutom vad jag har förstått försörjt dig inom it-området skulle ta steget från att kalla dig "vanlig användare"!!
Och för den som vill fortsätta var aktiv med teknik, internet och datorer så finns det förstås möjligheter att inte visa upp hela sin person. Jag tycker fortfarande att en riktlinje funkar rätt bra, nämligen att inte publicera något som man inte skulle vilja kom upp vid en anställningsintervju.
Sen förändras ju arbetstagarens relation till sin arbetsplats och arbetsgivare hela tiden också, och arbete och privatliv flyter ihop, så man får väl avgöra var man hamnar då...
Blev lite förvånad över din ståndpunkt i integritetsfrågor. Du får gärna utveckla i ett blogginlägg framöver!
SvaraRaderaTack Simon för dina två meningar som faktiskt fick mig att tänka till lite...det är inte så enkelt som jag framställer det och inte så oproblematiskt som jag skriver. För att hårddra det hela så är det bara två val, dvs. att vara med eller lämna och det senare är inget alternativ så det finns alltså inget val. I och med det så är vi i en situation där våra liv exponeras, våra handlar och intressen samt våra mörkare sidor också på olika sätt registreras. För oss vanliga användare som inte ens vet hur saker och ting går till är det egentligen ännu allvarligare då vi helt och utan försvar lagt allt i händerna på okända företag, individer såväl som myndigheter. Vi har ingen kontroll och kan inte göra något åt det, i bästa fall kommer det aldrig att påverka oss negativt men likväl är det ett problem. Vill jag dessutom arbeta med IT så förstår jag kanske mycket av det som händer eller kan hända men likväl kan jag inte göra mycket åt det. Det bästa vore att kunna dölja sig totalt från alla övervakningssystem men detta är en felaktig väg att gå både för egen del såväl som för internets fortlevnad i helhet.
SvaraRaderaSå Simon...jag är glad över att du förvånades och dessutom meddelade mig det, det är farligt att leverera enkla sanningar så det dessutom inte är helt sanna utan bara brottstycken av en större sanning och helhet.
Tack själv för ditt svar. Ja, det är lätt att ens etikomdöme drar iväg åt något håll utan att man tänker på det, i och med att teknikanvändningen förändras.
SvaraRaderaSjälv håller jag gärna kvar vid en "gammaldags" känsla av integritet i förhållande till nätet ett tag till, men det förändras säkert framöver -- jag försöker bara att få det att gå *lite* långsammare än samhällsförändringen, så låter det mig "se" mer av det som händer (inbillar jag mig...)
Vad gäller din ståndpunkt hade jag kanske hoppats att du efter så pass många år som it/etik-bloggare, och att du under tiden dessutom vad jag har förstått försörjt dig inom it-området skulle ta steget från att kalla dig "vanlig användare"!!
Och för den som vill fortsätta var aktiv med teknik, internet och datorer så finns det förstås möjligheter att inte visa upp hela sin person. Jag tycker fortfarande att en riktlinje funkar rätt bra, nämligen att inte publicera något som man inte skulle vilja kom upp vid en anställningsintervju.
Sen förändras ju arbetstagarens relation till sin arbetsplats och arbetsgivare hela tiden också, och arbete och privatliv flyter ihop, så man får väl avgöra var man hamnar då...