onsdag 27 juli 2011

Öppenhet och internet-frågorna återkommer

I kölvattnet av den mycket allvarliga och tragiska händelsen i Norge förra veckan så är jag inte förvånad över att flera olika aktörer börjar att fundera över internet som en negativ faktor vad gäller spridning av information på nätet, i synnerhet extremistisk  propaganda och nätverksbyggande i syfte att motverka demokrati och öppenhet. Google har gett sig in i diskussionen och säger sig vilja stävja nätextremism, se notis på Computer Sweden.  Anders Behring Breiviks "manifest" sprids nu på nätet och så också hans video som ha lade upp innan attentatet. Information som ligger ute där och möjlig för alla att nå. Frågan är då...är det dags att sätta stopp för sådan information på nätet? Det låter lockande och med tanke på förra veckans händelse så låter det kanske till och med också nödvändigt. Vi behöver inte fler galningar som inte accepterar alla människors lika värde och frihet att bestämma över sig själv.

Debatten om nätet måste fortsätta, inte för att begränsa nätet utan snarare nyttja nätet till att skapa demokratiska medborgare som kan förstå vad information och desinformation innebär. Om vi går den andra vägen och försöker att stänga ute information, den må vara hur dålig eller skrämmande som helst, så motverkar vi demokrati och utveckling. På samma sätt som extremistiska uppfattningar sprids på nätet så sprids nu samtidigt en demokratisk våg genom stora delar av världen just pga av det som hänt i Oslo och Utöya. Utan nätet skulle vi aldrig kunna ta del av den stora uppslutning av människor som på olika sätt vill hedra de som dog för en galnings stora ego och missvisande självbild. Vi kan inte filtrera bort det onda från nätet, det är en del av livet men vi måste med alla medel motverka allt detta och skapa opinion på nätet, vara tolerant och osjälviska, utan nätet kunde vi inte göra detta i samma omfattning som vi kan idag.

Angående filtrering av nätet eller att motverka extremism, jag rekommenderar att läsa den nu rätt gamla skriften "Med eller utan filter" som Stig Roland Rask skrev för KK-stiftelsen 1999. Den är fortfarande läsvärd och bör ingår som bredvidläsning för alla lärare.

söndag 24 juli 2011

Forskning: Internet påverkar vårt minne

AttributionNoncommercialShare Alike Some rights reserved by EUSKALANATO
Den något underliga rubriken för detta inlägg låter kanske lite konstlad, men tänk efter: hur många gånger har du inte försökt att komma ihåg en webbadress för att du vet att svaret på din fråga finns just där. Eller att du har varit på en sida som du vill återkomma till och du försöker på alla sätt försöka komma ihåg hur du kom dit. Du använder dig av Googles webbhistorik men kommer ändå inte rätt, du försöker nyttja historiken i webbläsaren men är inte säker på vilken dator du satt vid när du såg just detta. Känner ni igen er, för egen del så har det hänt allt för ofta. Lösningen för många är att försöka samla allt "viktigt" i t.ex. Evernote men problemet är att du kanske inte förstod att det du läste var viktigt förrän långt efteråt.

I juli månads nummer av Science kan vi läsa om rapporten Google Effects on Memory: Cognitive Consequences of Having Information at Our Fingertips där författarna till artikeln lyfter fram det jag beskrev i stycket ovan. Vi tenderar att snarare komma ihåg var informationen ligger istället för att komma ihåg innehållet.

I ett av försöken som artikeln baseras på lät man två grupper av deltagare få del av information som deltagarna bads komma ihåg. Hälften av gruppen fick veta att dessa fakta skulle finnas tillgängliga i mappar på en dator medan den andra hälften fick information om att mapparna skulle tas bort. Deltagarna som förstod att mapparna skulle raderas noterade signifikant bättre resultat i ett minnestest om mapparnas innehåll än den grupp som visste att informationen skulle kunna tas fram senare.

Frågan är nu om detta att komma ihåg saker och ting är bättre än att veta var informationen finns? Jag tror inte att det finns ett entydigt svar på denna fråga utan snarare är båda egenskaperna viktiga för vår mänskliga utveckling och i tider då vi inte kommer åt informationen på nätet så måste vi har alternativa strategier...minnet är ett bra alternativ.

fredag 22 juli 2011

3D TV kan vara skadligt för ögon och hjärna

AttributionNoncommercialShare Alike Some rights reserved by Duke CIT 
Enligt en forskargrupp vid Universty of Californa, Berkeley kan 3D-TV åsamka smärta i ögon och hjärna. Enligt artikeln The Zone of Comfort-Predicting visual discomfort with stereo displays, så beror detta på att ögat hela tiden måste anpassa sig både till avståndet till den fysiska skärmen samt innehållet i 3D-filmen. Detta kan troligtvis orsaka visuella obehag, trötthet och huvudvärk.

Forskarna menar att obehaget uppstår framför datorskärm eller smartphones som har 3D-funktionalitet då innehållet som man ser på placeras framför skärmen. På biografer uppstår obehaget tvärtom när 3D-effekten placeras "bakom" filmduken.

För egen del har jag för liten erfarenhet av 3D på bio såväl som på TV eller datorskärmar för att kunna yttra mig om saken, men däremot kan det vara av vikt att följa forskningen. Problemet är att den tekniska utvecklingen går bra mycket fortare än forskningen inom området.

onsdag 20 juli 2011

Att ständigt vara uppkopplad

Ikväll sände Aktuellt ett reportage om kanske Sveriges mest uppkopplade familj, familjen Jardenberg. Reportaget beskrev hur familjen på olika sätt alltid är uppkopplade men samtidigt så kom många goda och tankvärda ord från de båda som intervjuades. Joacim Jardenberg försökte att avdramatisera detta med tekniken och båda var samtidigt fullt medvetna om att världen var större än dessa uppkopplingar.

Det som var intressant var den efterföljande intervjun med antropolog Katarina Graffman som förskte att anlysera detta med att vi är i så många sociala medier samt alltid finns där. Jag vill nog först påstå att den största hypen i det att vara uppkopplad och uppdatera Facebook ständigt har lagt sig, vi börjar nu komma in i ett mer normaliserat förhållande till sociala medier. Det som mer gav mig lite bryderier är Graffmans återkommande resonemang om att vi förlorar den kollektiva kunskapen när vi inte träffas utan mer är online. För egen del så den den kollektiva kunskapen på nätet fenomenal i förhållande till det som kanske vi som arbetar inom högre utbildning tror sker i föreläsningssalen. Detta är en föråldrad syn på kunskapsmiljöer och lärande. Jag kan ha missförstått Graffman, eller bäst är att ni själva lyssnar till intervjun:

tisdag 19 juli 2011

Microsoft satsar i USA på "next-generation learning models"

Det är märkligt...spel påverkar oss på ett underligt sätt. Vem har inte spelat ett spel och lärt sig av misstagen man gör för att kunna komma upp på en högre nivå? Vem har inte tragglat samma moment om och om igen bara för att till slut knäcka nivån för att fortsätta på samma sätt på nästa nivå. Vad är det som driver oss framåt i detta. På 90-talet fick jag av en känd stiftelse den enkla frågan: "Hur kan det komma sig att vi satsar 100-tals miljoner på att utveckla pedagogiska spel för skolan som påminner om de mest populära spelen på marknaden men trots detta som ägnar barnen bara tio minuter åt dessa medan de kan sitta dag och natt framför de kommersiella spelen?" Givetvis kunde jag inte svara på den frågan då, ej heller nu. Vad är det som gör att vi kan lägga så mycket tid på att spela spel men inte lägga samma tid på att "lära" oss saker i skolan? Frågan kanske är felställd eller kanske är dessa två olika former av lärande inte jämförbara...eller så är de det. Jag läser med intresse om Microsofts satsning i USA där man investerar 15 miljoner dollar dels på att beforska just frågan ovan men även att utbilda 150 000! lärare. Microsoft har en bra inställning till datorernas funktion och ser dem som en viktig grund men är medvetna om att man måste lyfta blicken från datorerna till att se på vad som egentligen sker i lärandets alla former. Detta skriver Microsofts ansvarige inom utbildning, Anthony Salcito om efter sin resa till bland annat Sverige, han noterade att fokus i Sverige ligger väl mycket på hårdvara och program framför pedagogik, något som jag tyvärr också sett allt för många gånger, se Salcitos blogginlägg.

Jag önskar att vi ser liknanden forskningssatsningar även i Sverige och det är bra när företag som Microsoft mfl. faktiskt satsar stora medel på forskning. Givetvis finns det ett annat syfte i alla företags satsningar och det handlar klart om expansion, men expansion förutsätter kunskap och kunskap kan aldrig vara något negativt. Sen är det upp till oss att förvalta denna kunskap och därefter gör vi våra val.

onsdag 6 juli 2011

Apple-appar för lärare

Apple har lanserat en särskild läraravdelning på iTunes-store (affär) där appar som kanske är särskilt värdefulla för lärare finns att botanisera bland. Här finns en avdelning för referensmaterial såväl appar lämpliga för klassrummet. Nu gör väl inte apparna hela jobbet av sig själva utan den stora utmaningen blir väl för läraren som vill arbeta med med datorn i undervisningen att se hur dessa rent pedagogisk kan fungera med eleverna. En del funkar säkert mycket bra medan andra likaväl skulle kunna ligga under en annan kategori än undervisning. Men bra är att det blir ett särskilt fokus på appar som kan bidra till ökad förståelse och lärande.

måndag 4 juli 2011

Ny kurs till hösten, på Google+

För en kort tid sedan skrev jag om att jag planerar att ge en kurs som handlar om nätet och lärande och jag har nu beslutat mig för att denna kurs kommer att förläggas på Google+. Det låter kanske lite "hypat"att göra så men det beror på flera saker. Efter att nu har testat G+ ett tag så ser jag att det finns många fördelar att nyttja denna plattform, bara möjligheten att faktiskt enkelt kunna skapa olika grupper i de sk. kretsarna gör att det finns större möjligheter att sära mellan studier och fritid. Ett annat skäl är också att jag faktiskt slipper reklamen vilket jag tycker är viktigt i en lärmiljö, kalla mig gammalmodig men reklam i utbilningsmiljöerna fungerar illa. När det är dags att köra igång utbildningen vilket jag hoppas blir i augusti så lär alla som vill ha ett Google+-konto fått tag i ett sådant och utvecklingen på Google+ går så fort så att många fler funktioner kommer redan då vara igång. Bara det att via Google+ få obegränsat lagringsutrymme för bilder är helt suveränt, vilket LMS (lärplattform som t.ex. Fronter, PingPong, It´s Learning) erbjuder detta? LMS-företagen tar hutlöst betalt för lagring och detta är ännu ett skäl att lämna dem (vän av ordningen säger dock att det finns risker att lägga information i molnet...jag säger att det finns lika stora risker att lägga information på LMS-företagens servrar).

Så jag hoppas att flera vill vara med på kursen som jag under juli skall färdigställa samt lägga ut information om. Kursen kommer att vara en öppen fri kurs men det skall senare också gå att kunna söka kursen som högskolekurs och således få poäng för den.


lördag 2 juli 2011

Mer om Google+. Jag hoppas att du är myndig!

Har nu fått tillgång till Google+, Googles nya sociala tjänst. Även om jag har suttit en del framför datorn och tagit del av tjänsterna så finns mycket att utforska. Personligen tycker jag att det är snyggt, inte minst slipper man allt brus som finns i Facebook i form av t.ex. reklam eller nu också alla Spam-försök (som alla tydligen klickar på dessutom). Gränssnittet är rent och snygg samtidigt som det påminner mycket om Facebook. Men det finns viktiga saker som skiljer, både bra och dåliga delar.

Det som är positivt är att med Google+ är det så mycket enklare att styra vilka som skall få se vad i de s.k. kretsarna och som förinställning finns redan en krets skapad för släkten och en annan för vänner, eller som Google skriver för denna krets: "Dina riktiga vänner, de du kan tänka dig att dela privat information med"
Detta är bra, eller till och med mycket bra då Facebooks bidrag till sociala medier har inneburit att allt har blivit socialt, även det som kanske inte borde vara helt öppet och transparant.
Sedan så är det bra mycket enklare att dela bilder då det bara är att dra-och-släppa, eller allt bygger mer eller mindre på drag-och-släpp och detta är suveränt. Att släppa en bild och sedan välja vilka kretsar som skall få se bilden är enkelt samtidigt som man faktiskt har koll på vilka som skall se vad.

Att sedan kunna kommentera bilderna på ett snyggt sätt gör inte saken sämre. Det finns också en extra funktion i Google+ som innebär att när du delar en bild så får du mer information om bilden ifråga. Detta är dock något som vid en första anblick är mycket roligt, men däremot så får man också information som bygger på GPS-positionering. Detta innebär att man kan se var bilden är tagen om bilden är tagen med t.ex. en smart-phone. Det syns knappt att denna information kommer med och många lär glömma bort att avmarkera denna funktion. Se bilder nedan.

Detta låter kanske inte så allvarligt men jag tror att det är bättra att vi kan slå på en funktion istället för att behöva stänga av den, det senare kräver mer information och många tar inte till sig denna.

Sen har jag upptäckt att Google har gjort en mycket märklig sak med Google+. Visserligen är Google+ nu i beta-stadium men få känner till att åldersgränsen för att nyttja Google+ ligger på 18 år. För att överhuvudtaget ha ett Google-konto så måste man vara tretton men för Google+ gäller just nu alltså arton (18) år. Om man vill slå sig in på den sociala arenan så är det för mig oförklarligt varför man lagt åldern så högt. Detta innebär att många som får möjlighet att skapa ett Google+-konto och som måste fylla i sina födelsedata faktiskt inte kommer in alls då man kanske bara är sjutton år? Så till listan myndighetslistan kan vi nu lägga till Google+ tillsammans med andra vuxna saker som t.ex.   körkort, dricka alkohol, rökning, fängelsestraff, rösta, gifta sig mm mm.

Det man också bör komma ihåg är att om man skriver in en ålder så att Google känner till detta så kan man nästan inte alls få denna ålder ändrad, det går inte att ändra ålder. Tro mig, jag har försökt och det är krångligt, eller Googla på nätet efter change age Google.

Google har just nu stängt möjligheten till att bjuda in fler men så snart det öppnas igen så kommer jag att bjuda in alla som vill. Säg bara till och sänd mig din e-postadress så lägger jag till Er i en krets som är till för mina läsare.