torsdag 4 maj 2017

”Skolorna använder ej tekniken som det är tänkt”

Inför en kurs går jag tillbaka till äldre artiklar och forskningsrapporter och fastnar för en artikel från Göteborgs Universitet, "Övertro på digitala teknikens betydelse i skolan" där Catarina Player-Koro i en föreläsning ger en tillbakablick över IT-utvecklingen över tid. Hon säger bland annat:

– Den digitala tekniken har accepterats men inte alls förändrat skolan som många trodde. Det handlar om traditionell undervisning i traditionella skolsalar där man kommunicerar och informationssöker med sina datorer. Det är inget misslyckande. Vill vi förändra skolan får vi göra det på andra sätt än att köpa teknik, sade Catarina Player-Koro.

Artikeln är från 2015 så visst har det hänt en del sedan dess men samtidigt står vi i viss mån på samma punkt idag. 2015 hade vi våra utmaningar men istället för att stanna till vid dessa och se hur vi pedagogiskt kan lösa de tekniska knutar som finns inom IT i skolan hoppar vi snabbt på nya trender och inte minst hypade lösningar. För en tid sedan frågade jag deltagarna i en IT-strategkurs jag hade vid VLM-institutet  hur de relaterade kring det pedagogiska värdet i förhållande till intresset för de nya lösningarna och resultatet ser du nedan:

Den viktiga frågan i denna övning var just att fundera över det pedagogisk värdet av t.ex. Flipped classroom eller Gamification (om du vill får du själv gå in och göra övningen genom att klicka här).

I dagarna pågår SETT-mässan som presenteras som "Mötesplatsen för det moderna och innovativa lärandet". Bara rubriken sätter tonen för den positiva retoriken kring IT och pedagogik. Precis detta talar Catarina Player-Koro om efter att ha genomfört en forskningsöversikt av ca 600 vetenskapliga artiklar där 95% av artiklarna tar sin utgångspunkt i hur tekniken påverkar lärandet, grundad i en optimistisk hållning där hållningen är att möjligheter finns inbyggda i tekniken.

IT i skolan och nu också som del av regeringens fokus på skolans digitalisering är en kassako för IT-branschen och även de som driver IT-mässor som t.ex. SETT och BETT. IT är spännande och utmanar oss men samtidigt hoppas jag på att allt fler pedagoger kan se bortom det flashiga och inte bländas av teknikens "innovationer".

Ofta hör vi att skolorna inte använder tekniken som det är tänkt. Ett sådant påstående är problematiskt utifrån flera perspektiv; meningen förutsätter att det finns ett rätt sätt att nyttja IT i skolan vilket är märkligt med tanke på om det fanns det skulle allt fungera toppen och våra elevers resultat skulle skjuta i höjden. Det andra problemet är också...vem är det som har tänkt? Är det IT-företagen som tänker åt oss eller systemutvecklarna. Om så är fallet så är det inte underligt att vi inte lyckas i skolan.

För alla er som är teknikoptimister, det är inget fel på det, däremot att automatiskt hävda att tekniken kommer att revolutionera skolan finns det än så länge lite forskning som påvisar detta.

torsdag 27 april 2017

"Döm oss inte för våra mobilvanor"

Många gånger klagar vuxna över all tid som barn och unga lägger ned på sin mobil. Vi förfäras och tycker att de hanterar mobilerna dåligt och gränser och regler sätts upp för dem (se t.ex. artikel på SR). Ett sådant vuxenperspektiv på våra barn är inte bara tråkigt utan också inte särskilt insiktsfullt. Samtidigt visar en nyligen publicerad studie i Storbritannien genomförd av Digital Awareness att många av barnen, som är mellan 11 och 18 år, känner sig ignorerade. De är både bekymrade och upprörda över omfattningen av de vuxnas surfande (se mer på DN).

Hur många gånger har vi inte beskådat att antingen vi själva eller andra vuxna i vår omgivning är mer fokuserade på våra mobiler än på barnen som vi har omkring oss? När det plingar till i mobilen går det före allt annat. Det krävs bara att vi studerar vår omedelbara omvärld så ser vi det.

Vid en föreläsning i Tyresö i tisdags så uppmärksammades jag på en debattartikel skriven av en tjej i årskurs 7 som tydligt visar hur en ung person betraktar och resonerar över vår digitala värld och gör det på ett sätt som borde få varje vuxen att tänka till. Artikeln publicerades den 21/2 2017 i den lokala tidningen: Mitt i Söderort

 Att vara tonåring idag är inte så lätt. Jag vet att alla vuxna varit unga, men ni verkar ha glömt allt. 
Ni tycker att vi håller på för mycket med mobilen, men det är vår ”tidning”. Det är där vi ber om hjälp, där vi lär oss hur livet fungerar. Ni klagar på det digitala men använder det lika mycket själva. Men ni tror att ni gör något ”nyttigare” än vi. Sanningen är att vi lär oss det mesta där. Gör skolarbeten och läser nyheter. 
Det är via de digitala vägarna vi får veta hur samhället fungerar. Det är där vi får kontakt med omvärlden. Vi får lära oss vilka underbara människor som finns och vilka hemskingar vi har omkring oss. Vi kan inte ändra det. 

Läs debattartikeln i sin helhet här

onsdag 26 april 2017

Wikitribune - nyhetssajt som skall granska fejkade nyheter


Wikipediagrundaren Jimmy Wales har ambitionen att starta en nyhetssida som ska granska och skriva om falska nyheter. Ett nätverk av läsare tillsammans med journalister ska stå för artiklarna och vem som helst kan föreslå ändringar i texterna, men de måste godkännas och faktagranskas av antingen en anställd på Wikitribune eller någon som bedöms som pålitlig inom nätverket, innan de ändras.

Wikitribune, som nyhetssajten kommer att heta, kommer att dels finansieras via Crowdfunding och redan nu finns det en rad prominenta personer inom nätsfären som kommer att vara rådgivare för Wales, bland andra nämns Lily Cole, Jeff Jarvis, Guy Kawasaki, and Lawrence Lessig.

Ett viktigt och spännande projekt enligt min mening, det krävs en öppen dialog kring fejkade nyheter. Samtidigt tror jag att projektet kommer att möta på massivt motstånd från de som arbetar med fejkade nyheter.

Nyheterna som publiceras ska vara möjliga för andra att ändra i men ändringarna kommer inte att träda i kraft förrän de har modererats.

För mer information, besök Wikitribune.


Wikitribunes sida

onsdag 19 april 2017

När, var och hur lär vi oss? Och vem lär sig?

Är man bara tillräckligt finurlig så går det alltid att ta sig runt restriktioner eller förbud. Genom historien har elever (och lärare) på olika sätt fuskat sig igenom studierna där lappar har varit det vanligaste sättet. Med digitaliseringen så krymper hela tiden tekniken och det som tidigare krävdes omfattande investeringar och otymplig utrustning är idag tillgänglig för alla. För några hundralappar kan jag skaffa mig en utrustning som ger mig tillfälle att kunna få instruktioner via en minimal hörsnäcka.

Detta är inte ett problem för skolor som har yngre elever utan snarare uppstår dessa situationer på gymnasieskola och universitet och detta ställer krav på lärare och administrativ personal. Den grundläggande tanken måste vara att ställa frågor som kräver ett självständigt analyserande men samtidigt finns det ämnen som det är svårare att ställa sådana frågor inom.

För en tid sedan köpte jag utrustningen nedan bara för att se hur enkelt det är att ordna med en utrustning som inte syns med blotta ögat. Denna utrustning kopplas till den smarta telefonen och den lilla sensorn som visas på fingret stoppas in i örat (det finns idag mindre hörmoduler än den jag visar på bilden) och på så sätt kan jag höra allt som någon utanför kommunicerar med mig utan att andra hör detta.

Givetvis måste frågorna som jag vill ha hjälp med kommuniceras ut till min medhjälpare men det finns lösningar till det också (vilket jag inte tar upp här).

Då uppstår frågan...vad skall vi göra för att förhindra fusk av denna sort? Kan det vara aktuellt med att se till att alla mobiler lämnas in (detta är lätt att kringgå). Skall vi sätta in störsändare i lokalerna så att all elektronisk utrustning störs? (det är möjligt men kostsamt och komplicerat). Skall vi "muddra" samtliga skrivande innan det är dags för examinationen (troligtvis inte juridiskt genomförbart).

Faktum är att det inte finns någon lösning på detta. Det enda som kan vara till hjälp är att följa en elevs/students kunskapsutveckling och se till ev. oväntade förändringar.

Jag tror att detta är en stor utmaning för hela utbildningssektorn då tekniken bara blir mindre och mer effektiv? Forskning pågår  för att se hur man kan integrera inopererad teknik med våra hjärnfunktioner vilket blir nästa steg i utvecklingen i det att människa och maskin smälter samman. Vi tänker oss ofta att digitaliseringen av skolan handlar om fristående artefakter som människan nyttjar och interagerar med, kanske handlar det om något annat inom kort. Inte hur vi skall nyttja enheterna utan hur vi skall nyttja informationen som vi har tillgång till och den kanske viktigaste frågan: Vad är lärande och HUR sker lärande. Frågan om HUR blir ännu hypotetisk och just begreppet lärande kommer att förändras. För HUR vi lär har förändrats inte minst under senaste århundradet.

Om vi utvidgar resonemanget om lärande som tidigare handlat om NÄR, VAR och HUR så tillkommer nu också en fjärde dimension som är VEM? Då handlar det om hur vårt agerande, vårt lärande också blir till del av ett lärande inom t.ex. Artificiell Intelligens. Våra misstag ligger till grund för Artificiell Intelligens och här är vi bara i början av en spännande och utmanande utveckling.







torsdag 9 februari 2017

Moderna myter om lärande och utbildning. En bok som alla skolor borde köpa in åt sin personal

Skolan är sällan konservativ eller bakåtsträvande. Snarare tvärtom, är det någon organisation som tar till sig nya trender och arbetsmetoder så är det skolan och utbildningssektorn. Allt i syfte att förbättra undervisningen. Skolan är vidare oerhört trendkänslig där hypade begrepp som Flippade klassrum, 70:20:10-modellen, Big Five får snabba och stora genomslag. Inte minst inom IKT-spåret har vi gång på gång sett innovationer som skall reformera skolan i gamification, smartboards, VR-glasögon, 3D-skrivare eller bloggar i skolan. Det är allt ifrån olika webblösningar till dyra tekniska maskiner som presenteras som pedagogiska lösningar för skolan.

Frågan är bara...vad fungerar och vad är myter? Kan det vara så att det som Sir Ken Robinson talar om i sin kända föreläsning Changing Education Paradigms bygger på missuppfattningar eller att skolan dödar elevernas kreativitet är en myt? Att påstå något sådant är nästan som att döda gudar, eller åtminstone göra sig av med några heliga kor.

Boken "Moderna myter om lärande och utbildning" av de  Pedro de Bruyckere, Paul A. Kirschner och Caspal D. Hulshof som nyligen kom i svensk översättning från Studentlitteratur tar just upp myter inom lärande och utbildning. De går igenom allt från den klassiska myten om lärstilar, ifrågasätter problembaserat lärande, att vi kan multitaska, att internet gör oss dumma, att dagens unga vill ha en helt annan form av utbildning, 93% av vår kommunikation är icke-verbal mm mm.

Det kan vara så att man inte håller med författarna men denna bok skulle varje skola köpa in till sin personal för att under ett helt år fokusera på olika klassiska uppfattningar och därefter diskutera det pedagogiska värdet i dessa. Varför inte skapa en forskarcirkel på varje skola för att fokusera på det som är viktigt...att kritiskt granska vad vi gör i skolan och sluta köpa snyggt och flashigt förpackade begrepp som låter bra men som inte håller för en djupare kritisk granskning?

Läs den, granska den och fundera över era egna uppfattningar om lärande i en modern skola.

tisdag 27 december 2016

Har förintelsen ägt rum? Google verkar tveka.

Först kommer ett svar på frågan...ja, förintelsen har ägt rum! För många så är det ändå oklart om det har hänt eller ej och i takt med att åren passerar så verkar allt fler tro att förintelsen inte har ägt rum.

Nu till det mer problematiska kring denna fråga och det gäller Googles sökalgoritmer. Om du söker på begreppet "har förintelsen ägt rum" så kommer din andra träff vara en rasistisk sida som presenterar en historierevisionistisk bild av andra världskrigets folkmord. Om du söker på den engelska motsvarigheten "did the Holocaust happen" så får du som första träff även där en välkänd rasistisk sida där förnekandet av förintelsen drivs.

Under en tid har detta diskuterats i amerikanska medier, se t.ex. Digital Trends och The Verge och Google har uppvaktats i denna fråga för att få dem att ändra i sina sökresultat vilket också skall ha skett enligt artiklarna (men som jag ännu inte ser i mina resultat). Det som är problematiskt är att den som besitter informationen också har stor makt att leverera information som kan vara inkorrekt. 2016 är det år då vi fått lära oss att det nu finns en mängd nyhetsartiklar som är fejkade och risken är stor att dessa blir allt fler. Än värre blir det när nationer kommer i konflikt med varandra pga av en fejkad nyhet vilket just har skett mellan Israel och Pakistan (se mer på CBSnews). I kölvattnet av en smutsig presidentkampanj där fejkade nyheter har spridits i sociala medier (se t.ex. Pizzagate) finns det stor anledning till att bli än mer orolig för helt uppenbart är att den som har kontroll över medierna...den vinner.

Frågan är hur vi ska gå vidare i denna fråga? Idag söker vi information via nätet och några goda alternativ verkar inte finnas längre. Frågan om källkritik och eget kritiskt tänkande kommer att bli än viktigare redan 2017 och här kommer skolans roll att bli oerhört stor. Men det räcker inte, om inte regeringar gör något åt detta kommer vi att hamna i en situation där val är riggade utifrån nyhetsflöden och sociala medier där de som har kontroll över dessa kan styra våra uppfattningar. Frågan är inte liten och de kommersiella krafterna har ett för starkt grepp över nyhetsflödena. Kan vi ens acceptera att sökjättar som Google eller sociala medier som Facebook har möjlighet att styra våra uppfattningar? Jag ser behovet av fler grävande journalister som får möjlighet till att utföra sina jobb istället för att nyheter skall skapas av artificiell intelligens eller smarta algoritmer. Vi måste lägga mer statliga medel på Public Service där fokus skall ligga på saklighet och fakta och kanske mindre på underhållning som skapar klickmonster. Visst säljer nöje och spännande rubriker men fokus måste ligga på att rapportera om vad som sker i vår värld och i Sverige för att kunna fortsätta vara en demokratisk stat där starka krafter inte skall påverka oss med nyheter som inte är korrekta.

Vad gör du för att kontrollera källor och ständigt vara källkritisk?

tisdag 29 november 2016

Integritetens död är nära

I en digitaliserad värld är våra liv allt mer spårbara och det förefaller som att gränserna för vår personliga integritet överträdes gång på gång. Vi har snart inget som helst privatliv så länge vi nyttjar våra digitala enheter. Vi känner alla till detta men det är få som vidtar åtgärder för att om möjligt minimera vår synlighet.

Storbritannien är på väg att bli ett av världens främsta övervakningstillstånd och kommer nu inom kort att tillåta polis och underrättelsetjänster att spionera på sitt eget folk till en grad som saknar motstycke för en demokrati. FN: s integritetschef har kallade situationen "värre än skrämmande". Edward Snowden säger följande om the Investigatory Powers Bill: "the most extreme surveillance in the history of western democracy."Den nya regleringen som går under namnet Operational Case for the Retentionof Internet Connection Records innebär att varje medborgare kommer att övervakas på sådant sätt att historiken över alla sidor som jag som användare besöker kommer att sparas i en särskild katalog upp till ett år. Där loggas när, varifrån, hur länge du besöker en sida samt viss information om din dator. Det handlar även om att appar mm som jag har på min mobiltelefon kommer att övervakas. Denna data kommer sedan polisiära myndigheter att kunna hämta ut för de syften som de anser kräver denna data. Det bör tilläggas att du som besökare av en sida inte blir övervakad exakt vilken sida du är på men däremot vilken adress som du besöker. Om du är på denna sida registreras det inte att du kanske läser just denna post men däremot att du är inne på adressen etik.blogspot.se.

Landet som har flest övervakningskameror i världen tar alltså nu nästa steg i övervakningshysterin allt i syfte att skapa ett fredligare samhälle antar jag, men frågan är, vilket blir resultatet? Och när kommer Sverige att vilja ta nya steg för att övervaka oss? Nu börjar dock motståndet i Storbritannien att öka och fler än 134 000 personer har skrivit under en protestlista för att förhindra att lagen träder i kraft, mer om detta på Repeal the new Surveillance laws (Investigatory Powers Act) och  Business Insider.

Vi talar ofta om att skolan ska bli bättre på att arbeta med IT, men det som krävs nu är också att skolan kanske måste arbete med hur vi döljer oss på nätet, inte minst för att få information som inte är direkt anpassad för mig men även för att barn inte skall bli föremål för övervakning av denna sort.

Vad ska vi göra som användare? Ska vi börja att använda oss av krypterade nätverk och kommer det att bli olagligt just med tanke på att myndigheterna vill ha informationen om oss användare. Och är det inte myndigheterna som vill åt vår data så är det företagen. Är vi villiga att lämna etablerade platser för att skydda vår integritet, är det troligt att flera av mina vänner vill lämna Twitter för att gå över till t.ex. Mastodon som är en ny open source social plattform för korta texter? Troligtvis inte.
Mastodon
En annan kanske säger, men det gör väl inget om jag spåras på nätet, jag har inget att dölja? För dig som tänker så ber jag innerligt...tänk igen. För nu börjar vi att närma oss en brytpunkt där vi inte längre talar om  Orwellsk "Storebror ser dig", detta är många gånger värre.

torsdag 15 september 2016

Vilket är bekvämlighetens pris i vår digitala värld?

Ett kort inslag på Vetenskapsradion angående vad våra smarta prylar gör med oss fick mig att fundera över var vi är på väg i vår yrvakna aktualitetsjäkt efter snabbare data, mer info om var vi är och var vi är på väg. Enligt en brittisk studie så gillar många att köra bil, men forskningen går allt mer mot att bilar skall köra själva. Frågan är om vi vill dit egentligen? Inslaget på Vetenskapsradion refererar till en artikel som forskarna Jan Norin och Nasrin Olsson författat under titeln: The Internet of Things and convenience. Med all information som vi delar med oss så blir vi snart styrda som marionettdockor menar Norin i reportaget. Det här inslaget kommer passande när nya mobiler har presenterats under veckan och där en smart klocka kan göra så mycket, men samtidigt så samlar den in så mycket om oss.

Var går gränsen för dessa smarta funktioner egentligen? När kommer vi som enskilda individer stressas ihjäl av att t.ex. Google eller Apple redan innan vi själva vet vad vi vill berättar det för oss? Vad händer med vår vilja och hur styrda blir vi av våra tidigare vanor? Finns det inte poänger med att vänta? Rektor Marita Hilliges (högskolan Dalarna) brukar ibland säga att det finns ett värde i väntan, väntan gör något med oss som är positivt för danandet av karaktären och belöningen blir så mycket större när den inte kommer omedelbart.

Och kan det vara så att vi ibland måste få vara ineffektiva? Att köra bil själva istället för att bara åka med? Eller få rätt att glömma saker ibland för att i kölvattnet av detta misstag antingen lära sig något nytt eller få uppleva oväntade händelser. För en sak är säker, om vi får allt mer teknik som kommer att leda oss kommer vi inte att få uppleva det oväntade, utan bara det vi redan visste och kunde ana.

fredag 26 augusti 2016

Måste du acceptera nya användarvillkor? Läs dem åtminstone först...det kan vara livsviktigt

I onsdagens blogginlägg skrev jag om att det är möjligt att i viss mån styra vilken reklam som Facebook visar mig, se Här tar du reda på nästan allt Facebook vet om dig. Än viktigare är det kanske att förstå vilken information Facebook har om mig. Det mest intressant här är att vi i viss mån tror att vi kan kontrollera vilken information som Facebook har om oss. Men bilden är mer komplicerad inte minst med tanke på att Facebook äger flera andra produkter som många av oss nyttjar, såsom Instagram och WhatsApp. Tankarna med dessa uppköp är givetvis flera, dels handlar det om att köpa upp konkurrerande tjänster men i och med att Facebook äger dessa tjänster så finns det klart möjlighet att samköra dem. Ni som har WhatsApp kanske har fått ett meddelande idag om att det är nya användarvillkor för tjänsten. Om du tar dig tid att inte klicka på acceptera på en gång utan läser de första styckena så framgår det i texten att WhatsApp och Facebook samkör datainsamlingen för att
"förbättra våra tjänster och erbjudanden, som att motverka spam i appar, ge produktförslag och visa relevanta erbjudanden och annonser på Facebook".
Det innebär att om du accepterar dessa villkor kommer Whatsapps information som du delger där nyttjas av Facebook. Det gäller inte bilder eller text som du lägger upp men information om vad du är intresserad av eller vad dina vänner är intresserad av kan nyttjas av Facebook.

När du får upp frågan på WhatsApp om att godkänna de nya användarvillkoren finns det anledning till att inte tacka ja.

Den stora frågan är...vad händer när ett företag som Facebook äger fler och fler andra tjänster? Både Facebook och WhatsApp har över en miljard användare, i flera fall är det säkert samma användare men det förmildrar inte problemet. Faktum är att dessa informationsjättar som Facebook, Microsoft, Google och Apple har kraft genom den information som de "äger" till att störta regeringar och skapa oro i världen. De kan med de enorma dataresurser som de sitter på bygga ett gigantiskt pussel för att kartlägga det mesta. Det återstår att se om EU kommer att reagera på detta när två mycket stora tjänster samkörs.

För dig som läser detta känns det smått omöjligt att hantera denna information. Vad ska man som enskild individ göra? Är vi villiga att lämna sociala medier som Facebook och Instagram? Dessa tjänster är idag en del av oss och utan dem så känner vi oss utanför. Kanske är det dags att lämna och börja om för någonstans har hela internets idé om en värld där alla kan delta på lika villkor urholkats. Internet styrs nu av ett fåtal aktörer som bara får mer och mer information av oss. Telia premierar de kunder som surfar på Facebook, Instagram, Messenger, WhatsApp, Twitter och Kik genom att erbjuda dem obegränsad och gratis surf på dessa tjänster. Tre premierar de som lyssnar på musik via Spotify, Deezer, Tidal, Google Music, SoundCloud eller Apple Music medan andra tjänster kostar surfmängd.

Det är tydligt att något bekymmersamt är på gång där nätet dras åt och där vi snart är riktigt nära att halas in.


onsdag 24 augusti 2016

Här tar du reda på nästan allt vad Facebook vet om dig

Facebook är skrämmande bra att rikta annonser. Dessa annonser bygger på oerhörd mängde information som vi själva valt att ge Facebook utan att vi kanske ens reflekterat över det. Våra politiska sympatier, vilken teknik vi använder och vår plats är givna delar i det som Facebook vet om oss. All information är lovligt byte för att kunna ge oss en så individinriktad, specialanpassad upplevelse som möjligt. Vad Facebook gör är att försöka kategorisera oss i ett antal olika kategorier som exakt skildrar vilka vi är och vad vi kan vara intresserade av. Enligt uppgift så arbetar Facebook med en teknik som inte bara ger oss det vi vill ha utan även kan förutsäga vad vi vill ha innan vi ens vet om det själva.




Men vad bygger då Facebook sin bild av mig på för data? Du kan faktiskt ta reda på rätt mycket om det genom att besöka din annonsprofil här. Här radas data om dig upp snyggt och prydligt och mest intressant blir det om du går in under rubriken "Livsstil och kultur" så får du oerhört mycket information över vad Facebook vet om dig. Jag ser tydligt vilken mobiltelefon jag har, att jag har tonårsbarn mm mm. Det som är positivt är att du via denna sida kan ta bort sådant som du inte vill bli förknippad med av Facebook och det kan vara klokt att se över dessa inställningar mer än en gång.

Kanske är det dags att ta digital kontroll över de delar som vi faktiskt kan påverka.